Dan före dan!
Dan före doppardagen är här. Jag sitter med mössa över huvudet. Jag kunde ha mått bättre; ont i halsen, förkyld, trött, tappat rösten mm. Kroppen har väl sagt sitt efter den intensiva tid som gått. Man kan helt enkelt inte alltid vara den som alltid är med, den som alltid ställer upp, den som vill få mest gjort, den som har de bästa julklapparna osv osv. Man tror man är en supermänniska som klarar allting utan problem. Idag ska jag bara kurera mig, slå in julklappar, se på tv och invänta kvällen då släkten anländer till oss.
Må väl allihop och ta hand om varandra!